Thisday

Som de flesta som känner mig vet, har jag något som kallas fågelfobi. Tidigare kunde jag inte gå ut ur vårt hus om det var fåglar på gatan, gå över ett torg där det fanns duvor etc. Med tiden har jag lyckats rehabilitera min rädsla en aning. Idag klarar jag mig ganska bra om fåglar finns i min närhet, men vill fortfarande att alla ska utrotas. Bland det värsta jag vet är döda fåglar, och idag hade jag en riktigt hemsk dag.



Jag följer Annika till bussen denna soliga söndags eftermiddag, njuter av solen och värmen. Annika säger:
-å en död liten fågel..
Jag tittar ner till vänster och ser några små fjädrar, mm stackars den, det var säkert en liten sparv täkner jag. Jag fortsätter gå som vanligt och min blick flyttas naturligt till höger om mig. Där ligger en stor död duva ca 20 centimeter ifrån mina skor. Jag får en mindre hjärtattack och en större shock. Hoppar över den, och springer ca 10 meter så att jag hamnar i säkerhet. Hade jag trampat på den hade jag säkert behövt åka in på akuten. Aja snart kommer något worse-->

Annika tar Bussen till Sverige och jag vänder om och går hemmåt. Jag tar en omväg hem för att undvika den hemska fågelgatan. När jag står vi busshållplatsen och väntar på 37:an kommer en tant och säger:
-Ursäkta
Jag tar ett steg åt sidan, hon ska slänga något i soptunnan. En sekund senare ser jag att hon håller i en annan? död duva i sina bara händer. Hon kastar den i soptunnan och går vidare ner mot stan.
Jag känner mig yr, jag skulle lätt  skänka regeringen 100 000:- om de sköt alla fåglar i hela världen.


Det här var nog det längsta inlägget jag någonsin skrivit i min blogg, nu ska jag fira mitt nya inläggsrekord med en kebab.